19. nov, 2015

Gamla Bettan

Den 19 november har Elisabet namnsdag. Elisabet är ett av de allra vanligaste kvinnonamnen i Sverige, för närvarande på andra plats efter Maria, om man räknar även dem som har namnet som andranamn. Namnet har även gett upphov till ett antal namnformer och smeknamn. Många av dessa namn har flera stavningsvarianter.

Få kvinnonamn har gett upphov till så många stavningsvarianter, namnformer och smeknamn som Elisabet. Några namnformer är Elisaveta, Elisa, Elsa, Elsie, Lisbet och Lisa, men det finns fler. Ett ganska vanligt smeknamn är Bettan. Den engelska motsvarigheten till Bettan är Betty eller Betsy.

Gamla Bettan är en vanlig benämning, för en sliten trotjänare av teknisk karaktär, ofta en bil.  I England (och senare USA) var det före teknikens dagar vanligt att benämna ett trofast djur (vanligen häst) för Betsy eller old Betsy. I Sverige har Brunte använts på likande sätt. Betsy eller Betty har senare blivit något av ett slanguttryck för diverse gamla slitna saker. I Sverige har Betsy blivit Bettan. 

Skämtsamt brukar många äldre  (i England) kalla käppen, rullatorn eller rullstolen för ”Old Betsy” eller motsvarande. Galghumorn i USA:s dödsceller har gett den fruktade elektriska stolen ett flertal namn, ett av namnen är Old Betsy.  

Dawy Crocket

Dawy Crocket  namngav flera av sina gevär efter sin favoritsyster Betsy. Det mest kända första geväret kallades ”Old Betsy” och ett senare ”Pretty Betsy”. Crocket lär ha använt favoritgeväret vid slaget vid Alamo 1836, där han dog. Old Betsy har senare varit ett allmänt uttryck för gevär i USA. I Filmen om Dawy Crocket (1955) förekommer sången Old Betsy, det går att lyssna på den här. Det finns ytterligare en sång i samma anda "Sweet Betsy from Pike". Det går att lyssna på den här. eller här.

I den tecknade Disneyfilmen Robin Hood, finns armborstscenen, med uttrycket ”hon är säkrad/säker gamla bettan”.  I originalversionen heter den Old Betty.

Än jag då!

Har någon motsvarighet till Bettan förekommit i mitt liv? Javisst. Det mest tydliga exemplet är min gamla symaskin. En metallicgrön Huskvarna (1950-tal) som förvarades i en väska mellan användandet. En sann trotjänare köpt begagnad på 1970-talet. Lätt att använda och lätt att reparera och serva helt själv. 2004 gick det inte längre att hålla 50-åringen Bettan vid liv längre och hon ersattes av en dyr Bernina (med elektronik), som krånglade från första stund. Förr sydde jag gärna och ofta, idag endast i nödfall. 

Ett annat tydligt exempel är min PC. Min gamla tjockdator, hade jag i 10 år utan problem. Det enda orosmomentet var att fläkten mot slutet lät oroväckande. Den skrotades dock beroende på Windows XP, som inte längre uppdaterades och kunde vara en säkerhetsrisk. Den nya (tunna/bärbara) innehållande windows 8, har krånglat från första dagen, och det blir bara värre och värre, även den nya skrivaren har betett sig på samma sätt. Det är tydligt:

• Att elektronik är alltför känsligt.
• Att det inte är önskvärt/lönsamt (för tillverkarna) att de ska hålla länge.
• Att användarna också tröttnar och köper nytt, då deras blodtryck tar skada.  

Min gamla  då svindyra, snart 20 år gamla kaffebryggare, håller än (?) men jag har i grovsoporna sett betydligt nyare hushållsapparater (max 3 år) som kasserats. Detta är ingen bra utveckling, men tillverkarna tänker varken på miljön, eller sopberget, verkar det som.😥