30. maj, 2015
Sista chansen är/var ett skämtsamt talesätt för lila klädsel på kvinnor. Mörkt lila eller violett färg ansågs under senare delen av 1800-talet vara en lämplig, sober och värdig övergångs-färg att användas efter den svarta sorgklädseln. En sådan klädsel på en änka visade att man åter var tillgänglig på äktenskapsmarknaden. Valet av lila kläder förekom, av samma anledning, av ”äldre ungmör”, och det (smått löjeväckande) begreppet var myntat.
Klänningen intill är från c:a 1872
Senaste kommentaren
11.05 | 06:59
Rött är dött, inte sött
16.03 | 19:31
"Hoppa han från tallegren" beskriver ETT moment i flykten. Ekorren kan dessförinnan ha gjort flera hopp från träd till träd, sista hoppet när han "stötte sitt lilla ben" var till en tall.
23.11 | 04:59
Den dialektala varianten där du efterlyser dialekten skulle kunna vara värmländska. Jag är inte hundra på det, men jag vet att "hocken" är "vilken" på värmländska.
29.07 | 17:19
Tyvärr förekom det mobbing bland barnen på kollo.