26. feb, 2016

En riktig dagsedel

Den första oktober 2015 fick vi en ny 1.000-kronorssedel. Den gamla sedeln med Gustav Vasa är ogiltig efter den 30 juni 2016. Den nya sedeln har fått det nya fyndiga och skämtsamma namnet dagsedel. Ingen ny företeelse precis. De gamla sedlarna har haft en mängd ”smeknamn”, förmodligen av att det förr var väldigt mycket pengar. Som exempel kan nämnas:

• Tusing
• Lakan och långsjal,  (stora till formatet)
• Lax, (hänvisning till den rosa färgen)
• Papp och tuss, (förmodligen av materialet, papper)
• Gösta och Svea, (bilden på sedeln)
• Kaka
• Lök

Ett känt citat från filmen Göta Kanal lyder. "Du får 40 lakan, inte ett örngott mer..."

Den nya sedeln blev nästan ett fiasko!

Flera banker har valt bort ”dagsedeln”till förmån för tvåhundringen i sina sedelmaskiner, varför det är svårt att få tag på den nya tusenlappen. Varken Handelsbanken eller Swedbank hade till en början den nya tusenlappen.

Sedeln har också fått kritik för att inte fylla någon praktisk funktion i de flesta människors vardag, men däremot underlätta för kriminella, som i hanteringen av svarta pengar gärna använder sig av så höga valörer som möjligt. Vanligt folk använder enligt bankerna, inte kontanter vid så höga belopp.

 Men varifrån kommer då själva ordet dagsedel. Dagsedel är förstås sammansatt av dag och sedel. I SAOB finns ordet beskrivet under uppslagsordet dag (Anm.2:o a γ) ”Pappersblad innehållande redogörelse för det som inom ett visst verksamhetsområde under loppet af en dag förefallit”, osv.  

Den bästa och mest utförliga förklaringen har Gösta Bergman beskrivit i sin bok ”Ord med historia " varför jag citerar texten ordagrant här:

//Den egentliga betydelsen av detta uttryck finner man i ”Kongl. May:tz fortifikations-ordning” (1695) där det heter att officerarna skulle ”opprätta wisse Journaler Register  hafwa arbetat, sampt hwad och Dag-zedlar oppå allt Arbetz-folcket, som hwar dag arbete de förrätta” Dagsedeln avsåg visserligen inte bara vad som hade gjorts utan också vad som skulle göras, var en minneslista.

I den tyska motsvarigheten Denkzettel, på lågtyska denkzeddel är bägge betydelserna minneslista och minnesbeta, handgriplig påminnelse levande. Ett av de tidigaste beläggen för ordet ger Matt. 23:5, där Luther (1522) skrev denkzedel som översättning av det grekiska originalets fylakterion (minnesremsa med lagföreskrifter som judarna skulle iaktta). I Gustav Vasas bibel (1541) står Tenckescriffter, i 1917 års översättning böneremsor.//

Den gamla tyska motsvarigheten visar ju även på användandet av bestraffning. En s.k. minnesbeta/hurring/örfil. Dagsedel är söderslang och betyder just detta. Det finns gott om synonymer för denna företeelse.

Dagsedlar var också namnet på de dagsverser som Stig Dagerman skrev i tidningen Arbetaren.

 Är månne dagsedeln rena dagsedeln?? 🙂