Yijing eller I Ching (förändringarnas bok) är det äldsta verket i kinesisk litteratur, och är ett centralt verk inom Taoismen (daoism) och kinesisk filosofi. Boken har sammanställts under mycket lång tid och anses ha fått sin nuvarande utformning på 200-talet f.kr. men de äldsta delarna är betydligt äldre.
Boken som lyckades undgå Qin Shi Huangdis bokbål, har använts som en allmän visdomsbok. Boken har enligt tradition tillskrivits flera författare varav den äldsta ska ha varit en mytologisk person, kejsaren Fuxi (Fu Hsi) som ska ha levt på 2 800-talet f.kr. En annan person som man däremot vet har funnits är Kung Wen (1 099 f.kr. – 1 050 f.kr.) som tillsammans med sin son, hertigen av Zou varit verksamma med boken. Konfucius anses även ha bidragit till vissa delar i boken, men detta är oklart. De tidigaste texterna i boken tros härstamma från orakeltydning och spådomar i orakelben och sköldpaddsskal. De texter som förekommer idag är förmodligen skrivna under 900-talet f.kr.
I Ching beskriver flera centrala begrepp i kinesisk filosofi, bland annat yin och yang, de fem elementen, trigrammen och hexagrammen.
Boken I Ching har använts – och används fortfarande – som ett orakel där man med hjälp av mynt eller röllekastjälkar åstadkommer slumpmässiga kombinationer av streck som tillsammans bildar ett hexagram. Olika hexagram finns sedan beskrivna i boken.
Många filosofiska och religiösa skolor har hämtat auktoritet från I Ching, exempelvis Feng shui.
Qin Shi Huangdi som nämns här ovan har ju även sin terakottaarme samt ansvarat för vissa delar av kinesiska muren.
Grundvalen för det kinesiska tänkandet är en tro på ett enda kosmiskt universum, en enhet utan vare sig början eller slut. I begynnelsen var världen en oändlig tomhet kallad wuji eller wu chi.
Den avbildades oftast som en tom cirkel formad med en punktlinje. Därav uppstod aktivitet kallad Yang och framställdes som en tom (vit) cirkel, och en inaktivitet Yin, som framställdes som en fylld cirkel (svart).
Växelverkan mellan aktivitet och inaktivitet, kallas taiji och framställs som den välkända Ying-Yangcirkeln.
Den nedre symbolen kan tolkas som en tidigare övergångsform d.v.s. innan prickarna i symbolen skapades. Den har även en viss likhet med den gamla Koreanska symbolen taegeuk som även fanns på tidigare koreanska flaggor.
Yin och Yang finns inom den kinesiska filosofin och dess symbol, Taijitu, visar en kulle där den ena sidan är i solsken (Yang), och den andra är i skugga (Yin).
De båda delarna finns inte utan varandra, och det är därför som symbolen visar en vit prick i det svarta, och en svart prick i det vita.
Inom den kinesiska filosofin tänker man att allt är under ständig förändring, och detta gäller även Yin och Yang.
Den taoistiska läran säger att det ursprungliga Tao skapade Taiji, föreningen mellan yin och yang som födde de fem elementen som i sin tur födde "de tiotusen tingen", alltså allt i den materiella världen.
Yin och Yang är en symbol för urkrafterna. Det är en kosmologisk term av urgammal kinesisk tradition.
Både Yin och Yang förekommer i ortsnamn.
Läran om de fem elementen har från Kina spritts vidare till Korea, Japan och Vietnam. En variant av yin och yang-symbolen förekommer i den sydkoreanska flaggan se vidare Taoistiska symboler.
Äldre taijitu symboler
Äldre taijitu symboler hade ett annorlunda utseende än de som förekommer idag. De är något mer virvel- eller spiralformade i likhet med de äldre Tibetanska eller Koreanska symbolerna.
I bilden intill visas en symbol från år 1370 (överst) och en annan från år 1599 (nederst).
På den övre bilden syns två prickar som är mer droppformade än den nutida symbolen. Till formen liknar de vardera halvan av den nutida symbolen. Här kan även skönjas ett släktskap med en japansk tomoe eller magatama. Denna modell arbetades fram av filosofen Lai Zhide.
Den nedre bilden visar den virvelmodell som introducerades av Zhou Dunyi (1017–1073) och som dök upp under Ming-perioden.
Yin och Yang kom senare att framställas i en bruten linje för yin och en heldragen linje för yang. Det innebar fyra kombinationer för att para ihop dessa linjer.
Senare kombinerades dessa fyra kombinationer med ytterligare en linje. Tre linjer (Trigram) ansågs motsvara vissa av naturens egenskaper och universums dolda funktionssätt. I Korea och Tibet finns som exempel taoistiska symboler med tre delar. I Korea (Sam Taeguk) och i Tibet (böneflaggor) jfr. Taoistiska symboler.
Den förste som förde samman linjerna i trigram ansågs vara kejsar Fuxi. Dessa åtta trigram överensstämmer även med talen i Lou shui- kvadraten, samt utgör grunden i Ba Gua.
Trigrammen representerar även olika egenskaper. Några av dessa visas i nedanstående tabell. Nr 1 motsvaras helt av yang och nr 8 helt av yin.
Tecken | Namn | Repr. | Fas | Riktn. | Familj | ||
Chien | 1 | ☰ | 乾 qián | himmel | metall | NV | fadern |
Tui | 2 | ☱ | 兌 duì | sjö | metall | V | 3:e dotter |
Li | 3 | ☲ | 離 lí | eld | eld | S | 2:a dotter |
Chen | 4 | ☳ | 震 zhèn | åska | trä | Ö | 1:a sonen |
Sun | 5 | ☴ | 巽 xùn | vind | trä | SÖ | 1:a dotter |
Kán | 6 | ☵ | 坎 kǎn | vatten | vatten | N | 2:a sonen |
Ken | 7 | ☶ | 艮 gèn | berg | jord | NÖ | 3:e sonen |
Kún | 8 | ☷ | 坤 kūn | jord | jord | SV | modern |
De åtta trigrammen har senare fogats samman i hela 64 olika hexagram.
Ingrid Berndtson
22.09.2019 06:47
Hej!
Tack för en mycket intressant och lärorik sida. Jag undrar om du/ni känner till något som kallas "the funktionell periods" och vad de innebär.
Tack på förhand
Med vänliga hälsningar
Ingrid
Senaste kommentaren
11.05 | 06:59
Rött är dött, inte sött
16.03 | 19:31
"Hoppa han från tallegren" beskriver ETT moment i flykten. Ekorren kan dessförinnan ha gjort flera hopp från träd till träd, sista hoppet när han "stötte sitt lilla ben" var till en tall.
23.11 | 04:59
Den dialektala varianten där du efterlyser dialekten skulle kunna vara värmländska. Jag är inte hundra på det, men jag vet att "hocken" är "vilken" på värmländska.
29.07 | 17:19
Tyvärr förekom det mobbing bland barnen på kollo.