Gammal Skolplansch Varg (Canis Lupus)

 Jag läste för ett antal år sedan (maj 2001) en artikel I DN om ”vargen som gjorde allt rätt”, och gladde mig då att vargen slapp undan all hysteri. Vilket inspirerade mig till en ramsa med flera verser samt ett Limerickförsök (Lingonvers) redan någon dag efteråt.  Verserna liknar tyvärr något stilen i barnverserna  ”Kattresan” (youtube) eller ”Nu går jag bort sa lille Per” (texten här). 

Då Skansens vargexpert Anders Wiklund var inblandad kallar jag versen för Wiklund och vargen samt en varg på Västerbron.

Wiklund och vargen

Djurvårdare Wiklund for till Ursvik,
då man siktat ett djur som var varglik.
Men gråben har tur…
det blev inte bur…
för här saknades skräck och panik.

En varg på Västerbron
En stackars varg från Hasselfors,
till syskonen han sade mors.
Han leta sig ett bra revir
och emot Stockholm tog en gir.

Han hamnar snart i Tyresö,
i jakten på sin vargamö.
Vår Närkevarg han knatar på
och över broar får han gå.

På Danviksbron vid Henriksdal,
vår Pentti han får hemska kval.
Men ska han nu nå Söder,
så måste han gå över.

Han rantar runt på Södermalm,
det frestar på i stadens kvalm.
Men vänta bara, må du tro,
här kommer snart vår Västerbro.

Han strular runt S:t Eriks gata,
I telefon nu folk hörs prata.
Nu har han setts av många pers,
hur får man slut på denna vers.

Men gråben syns vid Tomteboda,
hans utsikter nu verkar goda.
Han springer vidare så glatt,
dom hinner inte få mig fatt.

Han siktas av en man från Skansen,
o, lilla Pentti, akta svansen.
När han nått Solna blir det kris,
han upptäcks av en hemsk polis.

Han hungrig blir vid Hallonbergen,
men här är bäst att hålla färgen.
Han travar vidare att få…
nått gott som han kan knapra på.

När lilla Pentti kom till Sumpan,
en vild kanin han bet i rumpan.
Vår lilla bitvarg sen försvann,
tills en polisbil honom fann.

Då gråpäls nått till Järvafältet,
det kom en man med pil i bältet.
För vargar får ej vara här,
så Pentti möts av ett gevär.

Först när han nått till Ursvik,
han möts av en polis, slik.
Och Wiklund med poliseskort,
vår stackars Pentti forslar bort.

Vår vargturist, han gick på natten,
men är det inte kattén.
Tänk att ha knallat många mil
och mötas av bedövningspil.

Men om han traskat hit på da´n
och hamnat uppå Stureplan.
Vad hade kunnat hända då,
det törs vi inte tänka på.

Vi hoppas att han snart når skogen,
och finner sig en Ylva trogen.
Och hitta inte på nå´t spratt,
sju liv, det gäller bara katt.

I  samband med uppmärksamheten i media, såg folk vargar både lite här och var. Mången varg var troligen en hund.  Här kommer något beträffande det fenomenet.

En missad urban varg

En tjusig dam från Nacka
numera med grannarna snacka.
Hon missat en varg
så nu är hon arg
Fast mallig, hon är ju en bracka

En mallig tant från Nacka
Om vargen med grannarna snacka.
Men vänta en stund
det var nog en hund
en så´n som hon kallad byracka.

Åter sQatas boning     Hem