Indiska färgpigment till försäljning vid en marknad.

anm: Denna  sida  kommer att innehålla  uppgifter om färgord, till skillnad från färgtermer. Sidan är endast påbörjad.

Nationalencyklopedin (NE)  beskriver begreppet färgord så här:

//Färgord: de etiketter som ett språk sätter på utvalda delar av färgspektrumet. Europeiska språk, t.ex. svenska, har typiskt elva grundläggande färgtermer, men variationen är stor, och en del språk har så  få som två (vilka därmed har en större spännvidd än sina svenska motsvarigheter). Studier har dock visat att det också finns stora likheter mellan världens språk. Bl.a. tenderar (efter svart och vit) röd vara det mest basala färgordet följt av grön, blå och gul.//

Ett färgord är ett alldeles speciellt namn eller en beskrivning på den nyans eller kulör ett föremål eller en företeelse har. Till skillnad från ett färgnamn som kan  innebära allt från produktnamn (Alcro, Beckers) till  det pigment eller färgämne en färg blandas av.

Exempel: kromfärg, oljefärg, vattenfärg, målarfärg, acrylfärg, tryckfärg, slamfärg, är inte färgord, utan en beskrivning på det media som färgämnet eller pigmentet blandats med.

Ett Färgord innebär i regel en beskrivning av en färgupplevelse. En färgbeskrivning brukar i regel delas upp i grupperna materialnamn, föremålsnamn, fantasinamn och iakttagelsenamn. På senare tid har tillkommit även tekniska namn.

• Materialnamn: namn efter det material som ursprungligen används vid tillverkningen av färgen (färgämnet). Guldockra, kromgult, krapplack, kadmium, cinnober, kobolt, indigo och bensvart är några exempel.
• Föremålsnamn:  Eller härledda färgnamn d.v.s. namn efter något föremål, som färgen kan likna. Halmgult, tomatrött, tegelrött, himmelsblått, sjögrönt och nötbrunt är exempel.
• Fantasinamn: namn som är påhittade. Många trend- och modefärger har fantasinamn. Några exempel är :Kungsblått, babyblått, mormorslila, jägargrönt, horisont, moonlight, eller tangorött.
• Iakttagelsenamn:  namn efter den direkta iakttagelsen av färgen. Som gult, rött, blått, grönt, vitt, svart. Men även elementaregenskaper som gulaktigt rött, grönaktigt gult etc.
• Tekniska namn: Kan vara färgsystem där färgnamnet för praktiskt bruk ersatts med koder. NCS- systemet är ett exempel. Ett annat är HTML-färgerna (webbfärger).    

Egenskapsord

Egenskapsord är karaktärsgivande ord lånade från andra områden. Sådana ord förekommer oftast som för- eller efterled och utgörs i regel av färgadjektiv eller som förstärkningsord.

anm*) Ett exempel på när en färg i sig blivit ett förstärkningord är färgen blått. 

Sammansatta färgord

Sammansatta färgord består i regel av två (vanligast) eller flera rotmorfem. Sådana färgord består av en förled och en efterled i form (substantivrot resp. adjektivrot).

Efterleden är alltid ett färgadjektiv eller ett s.k. substantiverat adjektiv d.v.s. slutar med ett (-t)som t.ex.(gult, rött, blått, grönt, violett, brunt, vitt etc). De flesta men inte alla, avser ofta ett färgnamn grundat på ett färgämne, som exempel: Kadmiumgult, mönjerött, metylengrönt, zinkvitt etc. I de fall ett substantiverat adjektiv är mera beskrivande, slutar det beskrivande ordet ofta med ett (s). Exempel: Blåbärsblått, senapsgult, körsbärsrött, himmelsblått. Det finns även exempel där man istället har ett infogat (-e) mellan orden som t.ex. gräsmattegrön. 

Förleden kan däremot bestå av ett substantiv eller ett adjektiv. Det vanligaste är att förleden är ett substantiv.  Flertalet sammansatta färgord är beskrivande.  Blodröd =rött som blod, spenatgrön = grönt som spenat etc.

De sammansatta färgorden indelas även enligt nedanstående:

 Determativa: Förleden beskriver ämnesområdet och efterleden (färgnyansen).  Några exempel är härledda, beskrivande färgnamn som eldröd, citrongul, tomatröd, kritvit.

Kopulativa: Är färgord består av två olika iakttagelse-färgord som satts ihop. Exempel är blågult, rödgrönt svartvitt eller blåvitt. En annan indelning är sammansatta besläktade färgord som rödgult (RG), blårött (BR), blågrönt (BG) eller gulgrönt (YG). De senare mer eller mindre i noggrant i enlighet med färgcirkeln, elementarskalan, färgtonsnittet eller elementarskalan. Andra är beskrivande som grå, tonade eller dunkla med blandning av svart, grått eller brunt enligt NCS färgtriangel. Se nedanstående bilder.  

Possetiva: Sådana färgord är beskrivande, och vanligt inom biologi och zoologi. Särskilt bland fåglar är detta vanligt. Rödstjärt, grönsiska, gråsparv gulsparv etc. är några exempel.

Metaforiska: Färgliknelser.

Med fullkomligt autonoma färgord menas "sådana färgord som inte längre erinrar om sitt ursprung" skrev redan Goethe i sin färglära. Hos andra färgord kan man mer eller mindre förknippa färgordet med det föremål det beskriver, och de flesta människor förstår vilken nyans eller kulör som avses. Sådana färgord kallas i färgläran för nästan autonomiserade. Graden av autonomi hos färgorden kan således variera. Från början var alla färgord beskrivande t.ex. blodfärg, himmelsfärg etc.

Till de fullkomligt autonoma och självständiga 8 färgorden i det svenska språket hör de 6 elementarfärerna: gult, rött, blått, grönt, vitt och svart samt färgorden grått och brunt.

Dessa färgord har även den egenheten att de inte hänvisar till en viss speciell nyans eller färgstyrka för respektive färg utan närmast kan återges som rödaktig, blåaktig, etc. Det räcker alltså med att en sådan färg t.ex. rött uppvisar en  kulörton som domineras av rött, mängden svarthet,kulörthet eller vithet är här av underordnad karaktär. Exempelvis behöver en bergart som röd granit inte ha mer än 20% rödhet för att betecknas som röd. En person som anses rödhårig har ju inte heller tomterött hår utan mer brunaktigt, eller rödbrunt.

Några vanliga färgord som anses vara nästan autonomiserade är som exempel: Beige, gredelin, lila, syren, violett, orange, skär, turkos.

Bild 1) ovan visar färgcirkeln eller färgtonsnitt uppdelad efter Newtons uppdelning av regnbågen. Regnbågens yttre/översta färg är röd, och sedan kommer orange, gul, grön, cyan, blått och violett i fallande ordning. Newton använde förstås inte ordet cyan, utan hans färger var här blått och indigo.

Färgordningen överensstämmer också med ordningsföljden av antikens fyra element eld, luft, jord och vatten. Här kommer de varma färgerna att placeras till höger (rätt) och de kalla till vänster (fel). Den tredelade uppelningen visar dels primärfärgerna, dels en ungefärlig bild av  komplement-färgerna. Denna cirkel brukar i regel delas i 12 tårtbitar.

Bild 3)  visar NCS fyrdelade cirkel. Här är den gula färgen placerad överst, varför de varma färgerna hamnar på den övre halvan och de kalla på den nedre. Denna cirkel delas i  4 eller 8 tårtbitar (kulörtonkvadranter eller kulörtonoktanter).   

Inom färgläran indelas färger i en färgtoncirkel (färgtonkrets, kulörtoncirkel). De tre basfärgerna GULT, RÖTT och BLÅTT kallas för primärfärger. Man kan inte få fram rent gult, blått eller rött genom att blanda med andra pigment.

De tre sekundärfärgerna är ORANGE, VIOLETT och GRÖNT.

Tertiärfärger är tredje generationens färger och framställs genom en blandning av en primär- och en sekundärfärg. Dessa färger har dubbelnamn som visar vilka två färger som ingår: Gulorange, rödorange, rödviolett, blåviolett, blågrönt och gulgrönt. I dagligt tal har vi  ofta anammat färgordet turkos och lime i stället för blågrönt och gulgrönt.

Elementarfärger är de kulörta färgerna gult, rött, blått, grönt samt  de okulörta  färgerna vitt och svart.

Besläktade färger är de färger som ligger intill varandra i färgcirkeln. som  ex. orange - gulorange - rött eller blått- blågrönt - grönt.

Komplementfärger (opponenta färger) är de färgpar mitt emot varandra i cirkeln gul - violett resp röd - grön. Detta stämmer dock inte betr. NCS koloristiska färgcirkel som är annorlunda uppbyggd. Där ligger endast röd - grön mitt emot varandra.

En färgramsa som knyter an till färgvokabulär, presenterar jag här.

Åter  Färg och form   Färg  Färgtermer   Färglära     Färgsymbolik    Tankar kring färg  Hem