Sommarplågor
Häromdagen mötte jag en dam på den regniga promenadvägen. Hon hade en burk salt som hon ihärdigt använde mot de flertaliga mördarsniglar som poppat upp från ingenstans. En av sommarplågorna har anlänt. Nu var det väl inte det bästa botemedlet mot sniglarna, några knep finns att läsa här.
Till de vanligaste klassiska plågorna (krypen) räknas väl, mördarsniglar, fästingar, myggor, myror och getingar. På sina håll kanske även algblomning och brännmaneter. En annan är sommarhits, men dom är ett ämne för sig.
I TV4:as morgonsoffa har man gett goda råd hur man ska skydda sina barn mot de vanligaste plågorna. I dagspressen kan man även få lite goda råd beträffande plågoandarna. När det gäller myggor kan information fås via föreningen för myggbekämpning.
Den största plågan är som sagt myggorna. Sverige har ungefär 2.700 olika myggarter, varav sju är så kallade översvämningsmyggor som lägger ägg på torr mark i översvämningsområden. Äggen kan överleva i flera år. Till skillnad från vanliga skogsmyggor är översvämningsmyggorna aktiva på dagen. Dessutom jagar de i flock. När alla kläcks samtidigt blir det stor konkurrens om maten – det vill säga oss människor. De sju arterna finns i princip i hela Sverige med undantag för fjälltrakterna, där det är för kallt. Värst är myggplågan upp till Dalälven och det finns några platser där de aggressiva krypen har rapporterats vara särskilt aktiva – vid Dalälvens nedre del och norr om Klarälven i Värmland.
I år finns ovanligt mycket mygglarver efter stora översvämningar. Det totala området sträcker sig över omkring 3 700 hektar. I år genomförs därför den största myggbekämpningen vid nedre Dalälven sedan 2002. Mygglarverna bekämpas biologiskt med ett slags pellets (BTI) som släpps ner från helikopter. På dem sitter en proteinbakteriekultur fast, och när larverna får i sig den dör de av blödande magsår. Låter grymt, men är kanske nödvändigt.
Ingen sommar, utan myggbettsben🙂
Senaste kommentaren
Rött är dött, inte sött
"Hoppa han från tallegren" beskriver ETT moment i flykten. Ekorren kan dessförinnan ha gjort flera hopp från träd till träd, sista hoppet när han "stötte sitt lilla ben" var till en tall.
Den dialektala varianten där du efterlyser dialekten skulle kunna vara värmländska. Jag är inte hundra på det, men jag vet att "hocken" är "vilken" på värmländska.
Tyvärr förekom det mobbing bland barnen på kollo.