SL och linjenätet

Sedan några år, har SL (AB Storstockholms Lokaltrafik) varit i blåsväder. Först med att kupongremsorna upphörde samt att de nya kortläsarna var för tunga samt inte fungerade ordentligt och trafikvärdarna ansågs låtsasjobba. Senare med hot om höjda biljettpriser och en tragisk rulltrappsolycka och därmed avstängda rulltrappor under en tid.

Någon höjning av månadskortet blev det nu inte. Men trasiga rulltrappor, hot om höjning av kortpriser och ökade kontroller i tunnelbanan har fått stockholmarna att ilskna till mot SL.

Som grädde på moset ska busslinjenätet göras om och vissa busslinjer försvinna och/eller ersättas av andra linjesträckningar. Från midsommar blir det nya körvägar och nya linjenummer för många av bussarna i Stockholms innerstad och förorter.

Det är den största förändringen av linjesystemet sedan 1980-talet. I stort sett alla röda bussar i Stockholms innerstad kommer att få ny rutt. Kreolis som kör innerstadens bussar har länge arbetat med en helt ny linjekarta i samarbete med SL och Stockholm stad. Det skäl som anförs för nyordningen är att linjekartan inte har ändrats sedan 1986 och att SL vill använda bussnumren mellan 40 och 49 för framtida pendeltåg.  Enligt SL är det nya linjenätet anpassat efter nya resvanor i en stad som växer. Stombusslinjerna, eller blåbussarna som dom kallas blir kvar enligt sina nuvarande sträckningar. Turtätheten på tunnelbanan och vissa busslinjer kan även glesas ut. Beslutet har givetvis väckt kritik och protester bland resenärerna. Omläggningen sker i början av semesterperioden men hur det blir till hösten när alla återgått till sina gamla vanor kan man bara gissa sig till.

Hur ser egentligen ansvarsfrågan ut hos SL? Är det verkligen SL som bestämmer?

1. SL äger eller leasar sina spårfordonen och ställer dessa till trafikentreprenörernas förfogande. När det gäller bussar är det däremot normalt entreprenörerna som äger dessa.
2. När det gäller driften anlitar SL även här entreprenörer både beträffande trafiktjänst och infrastruktur. Vilka är då entreprenörerna?

• 2009 tog MTR Stockholm över driften av Stockholms tunnelbana. MTR är ett dotterföretag till MTR Corporation Limited  som är ett privat företag i Hongkong. Men företaget är statligt kontrollerat (Kina).
• Sedan 1999 bedrevs Busstrafiken i Stockholms innerstad (plus några ytterligare områden) av Busslink. Busslink ägdes i sin tur av Kreolis AB. Sedan 2010 ägs Kreolis till 100% av SNCF (de franska statsjärnvägarna).  Busslink var för övrigt aktuellt 2009, med en påstådd falsk fakturering.
• Sedan 2009 bedrivs bussverksamheten i de norra trafikområdena  Sigtuna / Märsta, Upplands-Väsby, Vallentuna och Ekerö, av företaget Arriva. Sedan 2012 driver även Arriva verksamheten på alla lokalbanor inom Storstockholmsområdet.  D.v.s. Spårtrafiken i innerstaden, Tvärbanan, Nockebybanan, Saltsjöbanan, Roslagsbanan och Lidingöbanan. Driften löper på åttaårskontrakt, med möjlighet till förlängning på fyra år. Arriva är ett brittiskt bolag som sedan 2010 är ett helägt dotterbolag till Deutsche Bahn (Tysklands statliga järnväg).
• Sedan 2006 sköter Stockholmståg KB, driften av pendeltågstrafiken i Stockholm. Stockholmståg ägs i sin tur av SJ (Statens Järnvägar). 

Sammantaget kan man krasst konstatera att Stockholms lokaltrafik med undantag av pendeltågen drivs (ägs) av andra länder. (Tyskland, Frankrike samt Kina). Intresset är nog främst ekonomiskt.

Jag behöver inte lära om några resvägar, jag tar min gamla vanliga blåa buss. 🙂