Är landgången en räkmacka

Smörgåstårtan är som jag nämnde igår (19/7), en utveckling av snittar och den s.k. landgången. Smörgåssnittar kan liknas vid en finare minivariant av sandwichen. En s.k. landgång påminner om det danska smörrebrödet, men är bara lite större i formatet.  

En landgång är ursprungligen (1532) en sjöterm och avser landstigning (göra landgång) av fientlig trupp eller avse en landstigningsplats. Senare även:

• En lätt flyttbar lös brygga eller planka som läggs ut för att underlätta transport till och från fartyg, av personer, djur, eller gods (fr.1788). En lös trappa längs fartygssidan kallas fallrep.

• En anslutning mellan land och brygga som även kan klara skillnad mellan hög- och lågvatten.

• En spång som underlättar transport från ett ställe till ett annat i svårtillgänglig mark (fr.1885).

• Landgång är även ett namn på ett svenskt TV-program.

• En skämtsam benämning om en stor smörgås (fr. 1918)

En tidig variant av det danska smörrebrödet, var smörgåsen med med "friskpillede fjordrejor". Denna första räksmörgås kom tidigt att förknippas med resande till sjöss och har nästan alltid funnits ombord på färjorna mellan Danmark och Sverige. Redan 1872 startade reguljära färjeförbindelser mellan Göteborg och Fredrikshavn, tre turer i veckan och på dessa turer serverades dessa smörgåsar (modell större) som så småningom fick den skämtsamma benämningen landgång. Senare har även andra större smörgåsar med annat pålägg kallats för landgång.   

Räksmörgåsen var den populäraste smörgåsen oavsett formatet och när Stena Line startade sina turer över Öresund 1962 var räkmackorna en realitet och förknippades med utlandsresande. När charterresorna under 1960-talet började bli vanligt flyttade även räkmackorna över från båtarna till  flygplatserna. Till en början fick man alltid mat på planet men när flygbolagen började ta betalt för maten (1980-talet), åt man något innan man gick ombord, och då ofta en räkmacka. Edward Blom berättar här denna historia. Att han gillar räkmackor visar han tydligt här.

En räkmacka de lux skapades till Operakällaren av Tore Wretman 1962, som han kallade ”Toast Skagen”. Den är fortfarande en populär förrätt på många restauranger. Räkmackan har senare blivit förknippats med lyx, överdåd och det finaste man kunde beställa in även på det mindre kondiset eller kaféet. Hur ska då en räkmacka se ut och smaka. DN:s matpatrull har testat 10 räkmackor på några av Stockholms krogar.

På Arlanda och Landvetter säljs idag c:a 7.000 räkmackor i veckan, vilket motsvarar 364.000/år vilket blir 60 ton räkor (Arlanda 42 ton och Landvetter 18 ton).  År 2010 instiftade Arlanda flygplats ”Räkmackans dag” vilken firas den 14 oktober varje år sedan dess.

Uttrycket att glida in på en räkmacka dök upp på 1970-talet och innebär att någon har det  synnerligen lätt i ett visst sammanhang, eller att någon åker snålskjuts på andras arbete. Man kan leva, segla, surfa, åka, glida fram, och glida omkring på en räkmacka eller rentav tro att livet är en räkmacka. Det finns även en del skrönor utan verklighetsförankring. En handlar om en slalomåkare.

Man halkar in på ett bananskal men man glider runt på en räkmacka, uttrycken har olika betydelse.

• Bananskalet halkar man på, av en slump.
• Räkmackan innebär att man har flyt och inte behöver anstränga sig.

Jodå jag har halkat på ett bananskal (rent fysiskt) men slog mig bara helt fördärvad, inget flyt eller tur där inte. 🙂