Folkpark

En typisk svensk sommarföreteelse är (har varit) folkparkerna, som enligt vissa källor även räknas till vårt svenska kulturarv. Folkparkerna har ofta förutom friluftsscener (se krax 25/6) även haft dansbanor, tivoli i form av skjutbanor, gungor och karuseller. Idag förekommer även tillfälliga aktiviteter som bingo, veteranbilsträffar, loppis och annat.

Hur det varit visar K-spanarna Staffan Bengtsson och Göran Willis, som under några somrar gjort en nostalgisk folkparksturné som sedan resulterat i den nostalgiska boken ”Hela svenska folkets park” (utg. 2005). I minnenas journal kan man även se lite 60-talsnostalgi från Lindforsparken. Vad utmärker då en folkpark?

Nationalencyklopedin (NE) beskriver begreppet folkpark så här:

//Folkpark, festplats eller friluftsanläggning i regel ägd av arbetarrörelsens organisationer. Sveriges första öppnades i Malmö 1891. Folkparkernas uppgift var ursprungligen att bereda förströelse åt arbetarklassen. Med en allt bredare nöjesverksamhet hade de en storhetstid på 1930-50-talen. Flertalet folkparker har även satt upp teaterföreställningar från Riksteatern (Folkparksteatern). Sedan 1999 ör folkparkerna organiserade i Folkets Hus och Parker.//

NE:s beskrivning ovan gäller de folkparker som drevs av arbetarrörelsen. Där beskrivs Malmö Folkets park som Sveriges första. Dock var den första svenska folkparken, anlagd på privat initiativ redan år 1796, nämligen Krokbornsparken i Hällefors, först därefter kommer Malmö Folkets Park år 1891. Båda dessa parker finns fortfarande kvar i bruk, vilket inte är fallet för en stor del av Sveriges folkparker.

Folkparkerna har haft sina perioder av både uppgång och fall. Att parkerna fick en så stor spridning under första delen av 1900-talet var bl.a. alkohollagstiftningen. Fram till mitten av 1950-talet fick man inte ordna danstillställning och servera sprit samtidigt. På landsbygden var folkparkerna ofta ensamma om att ordna dans för allmänheten. Detta innebar tyvärr att många tog med flaskor hemifrån, vilket ibland ledde till fylleri och slagsmål. Under 1940-talet blev det s.k. dansbaneeländet en samhällsfråga, där moralens väktare ville ha slut på ungdomens syndiga leverne. Tyvärr fick Alice Babs klä skott för den då påstått syndiga jazz- och swingmusiken.    

Många artister har åkt på folkparksturné under sommaren och dansorkestrar och dansband hade sin storhetstid under 1960-1970-talet. Under 1980-talet uppstod en konkurrens med disco-musiken vilket resulterade i fenomenet ”dansbandsdöden” vilket även påverkade folkparkerna och många tvingades slå igen. Efter TV-program som ”dansbandskampen” och ”Let's Dance” har intresset för dans ökat. Detta har även gjort att publiken vid dansbandsveckan i Orrskogens Folkets Park i Malung ökat de senaste åren. Dansbandsveckan hade sin premiär 1986 och äger rum i vecka 29 varje sommar.

När det gäller övriga uppträdanden har Brolle försökt väcka liv i folkparkerna genom att ha folkparksturné för fjärde året i ordningen. I år tillsammans med Nanne Grönwall och the Boppers. Tidigare år uppträdde han bl.a. tillsammans med Anne-Lie Rydé.

Vi får väl hoppas att Folkparkerna får fortsätta att leva och kanske även få ett uppsving.🙂