Blåklädd
Blåklätt är ju ett annat ord för blåklinten och Kyanos var ju blåklädd. Historiskt sett var den blå färgen svår eller dyr att framställa och var därför förbehållet de förmögna.
Under 1600- och 1700-talet blev indigon tillgänglig även i Norden och med den uppstod en mängd färgerier. Indigo är en kypfärg med en besvärlig framställningsprocess varför denna färgning till största delen var industriell och till en början Skrå-indelad.
Militär klädsel
Under 1620-talet fanns en målsättning att utrusta armén med enhetliga uniformer. Det kläde som behövdes tillverkades vid tiden i England och Holland. År 1668 stadgades att allt uniformskläde i fortsättningen skulle vara tillverkat i Sverige. Till en början färgades det färdiga tyget men allt eftersom tog färgningen av själva rudimentet (garnet) överhand. 1687 kom ett nytt reglemente. Enligt detta skulle infanteriet beklädas i blå färg. Denna uniform har betecknats som den ”äldre karolinska uniformen”. Liknande bestämmelser förekom även i övriga Europa men Sverige var det land som gick längst beträffande införandet. Det vi förknippar med Karolinerna är nog den uniformsrock som infördes 1706 och som benämns den ”yngre karolinska uniformen”. Dessa rockar kallades allmänt för blårockar och blev sedan ett allmänt namn för personer klädda i blå uniform. Även utryck som de blå, i gossar blå eller de gamle blå förekom. Den blå färg som kallas karolinerblå är något ljusare än den militärblå färg som tillkom senare och bl.a. förekommer i den uniform modell äldre (1886). Den militära uniformen har varit modell även för andra uniformer och benämningen blårock har bestått. En annan modernare benämning är väl farbror blå.
Blårockarna är även ett namn för en belgisk tecknad serie som handlar om amerikanska inbördeskriget. Här är det amerikanska blårockar det är fråga om.
Marina kläder
Det är främst inom marinen och deras klädpersedlar som blåa benämningar är tydligast.
Blåskjortan är ett blåfärgat bussarongliknande överdragsplagg av ylleboj, som infördes vid mitten av 1800-talet som plagg för örlogsbesättningen.
Blåbussarongen eller blåblus (sjömansblus)är en blå bussarong, som kallas så för att skiljas från den tidigare arbetsbussarongen som i regel var randig.
Blåtröja är ett kavajliknande plagg (stortröja är i princip vad vi idag kallar skepparkavaj). Blåtröja är även tidigare benämning på en s.k. blå livrock för vissa folkdräkter. En modern blåtröja är den s.k. Nato-tröjan som är ett vanligt uniformsplagg både för militär, Polis och Tull.
Blåkoft är ett annat äldre dialektalt namn (Hälsingland) för en blå livrock eller långtröja. (SAOB 1881). En livrock/långtröja är en figursydd mansrock med mer eller mindre långa skört och knäppning och som till utseendet påminner om en Justaucorps.
Blåkrage kallades den skjorta som vi förknippar med sjömansskjorta med stor krage och som bars under blåskjortan
Blåjacka är en benämning på en matros, kadett, flottist (örlogssjöman). Blåjackor är även namnet på en operett, som även har filmats.
Blåskjorta och blåkrage, är i likhet med blåjacka även en skämtsam benämning på en örlogssjöman. Till skillnad från benämningen beckbyxa som enligt NF (nordisk familjebok) är en kofferdistsjöman (inom handelsflottan).
Idag är beckbyxa motsatsen till landkrabba och betydligt finare att vara än förr och är även namn på en utmärkelse hos Roslagens Sjöfartsminnesförening som även firar Beckbyxans dag den 18 juli.
Beckbyxor kallades ursprungligen den yrkesgrupp som sysslade med drevning (kalfatring) för att täta nåten mellan bordläggningsplankorna på fartygsskrov. Detta gjordes med hjälp av tjära och beck och var ett mycket smutsigt och kladdigt arbete. Det var vanligt att man tillverkade sina egna arbetsbyxor en tidig form av oljeställ.
Blå arbetarplagg
Under den senare delen av 1800-talet då bomullstyg blivit mera allmänt och syntetfärgen var ett billigare och enklare alternativ till indigon, samtidigt som industrialiseringen tog fart, fanns ett behov av arbetarplagg. Ett av de första plaggen som tillverkades av konfektionsindustrin var blåblusen. Denna bussarong eller arbetsskjorta av blått sanforiserad blåtwills fick stor spridning bl.a. genom postorderföretaget Åhlén & Holm från 1899. Senare kom ett flertal varianter av blåställ.
Blåblus är även ett namn på ett musikband som bildades 1972 med b.l.a. Björn Skifs. I USA kallades de Blue Swede.
Blåbyxor är ett vanlig svensk benämning på snickarbyxor eller blåjeans. Snickarbyxor är en form av hängselbyxor med bröstlapp. Denna byxmodell var ett modeplagg på 1970-talet oavsett om de var i blåtyg eller inte. I USA kallas snickarbyxor för overalls. Den svenska blå overallen kallas i regel för blåställ. Blåställ är i sin tur även ett namn på ett coverband. Blåjeansen kräver nog ett helt eget inlägg.
Ett samlingsnamn för dessa blåa arbetskläder, som idag har alla möjliga färger, är blåkläder. Blåkläder är tillsammans med Fristads och Björnkläder/Grolls stora företag inom denna bransch.
Här kan kanske tilläggas att under den kinesiska kulturrevolutionen skulle alla kineser bära den blå kinesiska arbetsdräkten. Vi gör det frivilligt!
Ja, jag ägde faktiskt ett par snickarbyxor på 70-talet.🙂
Senaste kommentaren
Rött är dött, inte sött
"Hoppa han från tallegren" beskriver ETT moment i flykten. Ekorren kan dessförinnan ha gjort flera hopp från träd till träd, sista hoppet när han "stötte sitt lilla ben" var till en tall.
Den dialektala varianten där du efterlyser dialekten skulle kunna vara värmländska. Jag är inte hundra på det, men jag vet att "hocken" är "vilken" på värmländska.
Tyvärr förekom det mobbing bland barnen på kollo.